Kapitel 4 — Ekona från det förflutna

Izzy

Laurent-familjens gods reste sig framför henne, en silhuett av förfallande storhet mot den gråmulna himlen. Izzy greppade ratten hårdare när bilen skumpade fram längs den ojämna grusvägen. Knastret av stenar ekade i den tryckande stillheten, som om det drog henne obönhörligt tillbaka till minnen hon försökt begrava i flera år. Luften var tung, fuktig och klibbig mot hennes hud som en svepning.