Kapitel 4 — Familjespänningar

Mia Lawson

Matsalen var en scen av oklanderlig elegans, precis som Mia hade förväntat sig. Det långa mahognibordet glänste i skenet från kristallkronans mjuka, noga beräknade ljus. Varje tallrik var perfekt arrangerad på den polerade ytan. En svag doft av citronpolish hängde i luften, blandad med den diskreta doften av liljorna i det symmetriska blomsterarrangemanget som prydde bordets mitt. Rummet utstrålade en känsla av kontroll, där varje detalj omsorgsfullt valts för att signalera finess. Men för Mia kändes det sterilt, utan någon värme – mer som en uppsättning rekvisita än ett hem.